Storkboets bokhylla

"Alice's adventures in wonderland" av Lewis Carroll

Kategori: 2017, Barn, Finlandssvenska läsutmaningen 2017, Klassiker, Recension

När jag var liten såg jag olika versioner av ”Alice i underlandet”, på teater och på film. Gemensamt hade alla skildringar att jag fylldes av ett obehag, en olust inför sagan. Jag har aldrig kunnat relatera till Alice. Jag har aldrig läst eller fått boken uppläst för mig, tills idag.

Nu fylls jag av en fantasieggande och fantastisk känsla av välbehag och glädje istället, när jag läser Lewis Carrolls bok. Boken är fantasifull och öppnar ett landskap av drömmar, där allt kan vara möjligt och ske. Berättelsen är rolig, och hela poängen med nonsensberättelser som denna är att man som läsare ska känna något och ryckas med, snarare än identifiera sig med eller lära sig något. Så mycket i det som händer Alice i hennes drömrike kan man ändå relatera till. Känslan av att något inte går rätt till och att man måste säga ifrån, känslan av att inte förstå något väsentligt och självklart så man är tyst för att dölja okunskap, frustrationen när man gör samma misstag om och om igen, och inte tror sig få en ny chans utan fastna så som man är. Trots att Carroll målar upp en drömvärld, där allt kan vara upp-och-ned, katter ler från öra till öra och försvinner, och hjärter dam ber om huvudet av alla så finns så mycket känslor som Alice i verkligheten förmodligen har gemensamt med alla som varit barn någon gång.

Detta är definitivt en bok jag kommer hålla kär, och som kommer läsas högt för de barn jag har runt omkring mig. Den är oförglömlig. 

 

/Jinnie

 

Kommentera inlägget här: