Storkboets bokhylla

 

I början, när spelplanen för berättelsen och karaktärerna presenterades kändes romanen lovande. Sättet Nesser använder språket är för mig älskvärt, oavsett romanens övriga innehåll. I denna roman känner jag en sådan kärlek för karaktärerna också. Den är händelserik, och tar svängningar som inte är förutsägbara, men... Det blir för mycket. Jag gillar den slags mystik som Nesser skriver vissa av sina lite mer knäppa berättelser, och jag gillar den tunna strået av humor som han lägger över denna berättelse, men hade jag läst denna som ett utkast hade jag sagt skippa vissa delar, för det blir för mycket. 

Slutet är så fint, så det höjer berättelsen en del.