"Häxorna" av Roald Dahl
En vackert berättad, och skrämmande historia om en pojke som stöter på häxor i deras allra farligaste form, och måste sedan rädda hela Englands barn från deras fruktansvärda öde. Spänningen i denna bok griper tag i en från första början till slutet, och även om slutet också är fint är den inte sockersöt eller för mycket. Som en vuxen läsare kan man också misstänka att det är rätt sorgligt, om man läser mellan raderna.
Språket är välanvänt. Karaktärerna kanske är lite väl stereotypa, men huvudkaraktären är väldigt fint utarbetad. Eftersom jag också misstänker att slutet av berättelsen är berättad av denna lilla pojken, i väntan och skräck för att mormodern ska dö, så är det heller inte så konstigt att de övriga karaktärerna blir något platta.
Ytterligare en aspekt i berättelsen är temat acceptans. Vad betyder det för andra att bli accepterad? Varför värmer det och skapar trygghet hos folk som inte ingår i normen när man accepteras av andra?
Språket är välanvänt. Karaktärerna kanske är lite väl stereotypa, men huvudkaraktären är väldigt fint utarbetad. Eftersom jag också misstänker att slutet av berättelsen är berättad av denna lilla pojken, i väntan och skräck för att mormodern ska dö, så är det heller inte så konstigt att de övriga karaktärerna blir något platta.
Ytterligare en aspekt i berättelsen är temat acceptans. Vad betyder det för andra att bli accepterad? Varför värmer det och skapar trygghet hos folk som inte ingår i normen när man accepteras av andra?
Vargnatts bokhylla säger:
Bloggadress: http://www.vargnattsbokhylla.blogspot.se
Kommer ihåg att vår fröken hade högläsningen av den här någon gång under lågstadiet :) Tror det var lågstadiet, hm.. Minns att jag gillade den i alla fall!