Storkboets bokhylla

"Nalle Puh" av A.A. Milne

Kategori: 2018, Barn, Klassiker, Novell, Recension

 
 
Detta är en bok med tio kapitel, där varje kapitel är som en egen liten berättelse i sig självt. Varje händelse är berättad av en vuxen för Christoffer Robin och hans nalle Puh, och de är rika på den enorma fantasivärld ett barn kan bära inom sig. 

Boken är enkel att ta till sig, och bär en kärlek till berättelse som är stor och spiller över. Den vill inte mana, fostra eller moralisera, den är viktig som berättelse i sig självt. På så vis höjer A.A. Milne vikten av berättandet från vuxnas perspektiv och vilja till barns perspektiv och vilja, vilket inte är helt vanligt på den tiden. Barnberättelser var fortfarande av uppfostrande syfte.

Jag kommer förmodligen använda detta i undervisningen i framtiden, eftersom att berättelserna är korta och lätta att ta till sig, och kräver inte djupare innehållslig diskussion vilket kan lämna utrymme till språklig diskussion (ska bli engelsklärare). Den är gullig, och kanske inte kommer tilltala mina elever så väldigt, men kanske forma ett nytt berättargrepp för dem. 
 
 
 
 
 
 

"Häxorna" av Roald Dahl

Kategori: 2018, Barn, Klassiker, Recension

 
 
En vackert berättad, och skrämmande historia om en pojke som stöter på häxor i deras allra farligaste form, och måste sedan rädda hela Englands barn från deras fruktansvärda öde. Spänningen i denna bok griper tag i en från första början till slutet, och även om slutet också är fint är den inte sockersöt eller för mycket. Som en vuxen läsare kan man också misstänka att det är rätt sorgligt, om man läser mellan raderna.

Språket är välanvänt. Karaktärerna kanske är lite väl stereotypa, men huvudkaraktären är väldigt fint utarbetad. Eftersom jag också misstänker att slutet av berättelsen är berättad av denna lilla pojken, i väntan och skräck för att mormodern ska dö, så är det heller inte så konstigt att de övriga karaktärerna blir något platta. 

Ytterligare en aspekt i berättelsen är temat acceptans. Vad betyder det för andra att bli accepterad? Varför värmer det och skapar trygghet hos folk som inte ingår i normen när man accepteras av andra?
 
 
 
 
 

"Tjärdalen" av Sara Lidman

Kategori: 2018, Klassiker, Recension, Vuxen

Jag firar min nya vackra läsfåtölj jag fått i examenspresent av familjen med att läsa ut Sara Lidmans "Tjärdalen". 
 
 
Vi får följa byn Eckensträsk, när de prövas av ett olycksfall som drar in alla i byn i ifrågasättandet av andras gud. Framför allt får vi följa med Petrus, som måste balansera mellan godhet och ondska samtidigt som han är ekonomiskt pressad till den grad att han möjligen behöver ge upp sin gård. 

Boken är helt ok, men inget överväldigande. Språket är häftigt, då det följer dialekt, men det blir också väldigt svårt att läsa, och ibland förstår man inte vikten av en händelse. Jag gillar temat och sättet Lidman låter berättelsen eskalera, och den sista sidan är helt fantastik, jag har svårt att helt släppa den och att förstå dess symbolik. 
 
Den enda egentligt intressanta personen är Petrus. Det är däför syd att man hoppar mellan olika personers perspektiv i början, för det blir lite förvirrande vem som är den viktiga i berättelsen då. Jag tycker absolut denna är läsvärd, men den är också lite tråkig i början och svår att komma in i och förstå. Därför kan jag inte ge den mer än ett ok betyg.