Storkboets bokhylla

"Främlingen" av Albert Camus

Kategori: 2017, Klassiker, Recension, Vuxen



 
Det är en väldigt kort bok, på 150 sidor, men en mycket gedigen och tung läsning. Berättelsen om mannen som inte gråter på sin mors begravning, och sedemera mördar en man, innehåller filosofiskt stoft om dödsstraff och vem som äger rätten till liv, om människovärde och om våra rättigheter och skyldigheter gentemot ett samhälle. Är vi skyldiga att gråta på vår mors begravning? Har vi rätten till vårt eget liv, även när vi tagit oss friheten med andras liv? Är vi skyldiga till misshandel om vi skrev brevet som ledde till misshandeln? 
 
Även titeln är ytterst intressant. Vem är främlingen; offret eller mördaren? I hela första delen försökte jag få grepp om den mycket underliga och världsfrånvända huvudkaraktären, för på många sätt är han motsägande. I den andra delen är det rättegången som ska fastställa hans karaktär; men går det? Å ena sidan är han en samvetslös mördare, som inte verkar bry sig om människorna runt omkring sig, å andra sidan är han en god vän, en timid arbetare som gör det som han förväntas göra och som faktiskt såg till att modern fick den hjälp hon behövde. Är inte kontentan då att en människas inre inte går att fastställa, att vi är delar av motsägelser och ibland handlar vi oförutsägbart och att det gör oss männskliga; vi är alla främlingar gentemot varandra. En annan aspekt i titeln är att han lyckas frigöra sig själv från samhällsskyldigheter och gemenskap, att han vägrar vara en del av ett kollektiv och gör allt för den egna vinningen. Han är en främling till samhällets moraliska och sociala regler. 
 
Den är lite för kort. Jag hade velat gå in i texten djupare. Jag hade velat se huvudpersonen och hur han fungerar i olika sammanhang. Jag hade velat känna mer av begravningen, av vänskaperna, av rättegången, av frustrationen mot samhället och gud, och om vem som har rätten att ta ett liv och vad ett liv är värt.
 
I slutändan gillar jag ändå boken, och kommer kanske läsa den igen, men saknar mer utpräglat litterära gestaltningar.
 
 
 
/Jinnie 
 
 

Uppdatering Australien

Kategori: Allmänt, Bokcirkel

 
Reseläsningen fortsätter. Nu ska jag ta mig till mitten av den här boken inför bokcirkeldiskussioner. Ska bli spännande vad det blir av diskussionerna. 
 
Utöver det vill jag säga att det är jobbigt att vara en bokmal som gärna sitter inne och bara läser i ett land som saknar konceptet isolering. Var jag än är så är det som att det blåser genom byggnaden. Dock ganska mysigt att läsa samtidigt som man hör fåglar som låter som R2D2 utanför ens fönster. Känns exotiskt. 
 
/Jinnie Stork
 
 

"Störst av allt" av Malin Persson Giolito

Kategori: 2017, Recension, Vuxen

 
Den här gillade jag starkt. Det handlar om mord och det psykologiska som driver till det, men den är skriven på ett bakvänt sätt, där man får följa med den åtalade 18-åriga flickan genom rättegången. Genom detta skapar man en relation och en medkänsla till samtliga - de döda ungdomarna, lärare, den åtalade. Sedan kastas man hela tiden mellan olika svar på frågan; har hon gjort det, är det hon som orsakat morden?
 
Språket är roligt och används; det är inte bara en berättelse rakt upp-och-ned, utan det är gestaltning av stämningar, känslor, relationer, karaktärer, miljöer. Persson Giolito använder sig verkligen av språket på ett mångsidigt sätt. Dock kan det ibland kännas som att det är ett språk som inte en artonåring skulle använda, trots att det är hennes tankar vi följer, och ibland kan det bli lite överdrivet karikatyraktiga gestaltningar av karaktärer. Det är klart att det är så kanske huvudkaraktären ser på andra, men jag tror nog hon kan se andra med lite större djup och bredd. 
 
Utöver självaste handlingen finns det diskussioner i boken man kan följa upp, som handlar om mobbing och vänskap, kärleksrelaioner och psykisk sjukdom, om föräldraskap och att vara tonåring, men framför allt om skuldfrågor och skolskjutningar. Jag skulle rekommendera denna till vem som helst som gillar kriminaldeckare.
 
 
 
/Jinnie Stork