Storkboets bokhylla

"De kommer att drunkna i sina mödrars tårar" av Johannes Anyuru

Kategori: 2018, Recension, Ungdom, Vuxen

 
Varför får denna bok högsta betyg? Den är fullständigt makalös från början till slut, jag har aldrig läst en liknande berättelse, den lämnar och avslutar trådar om varandra i en fläta, ett nät av tankeströmmar, den får en att undra, fundera, tänka på vad som varit, vad som är och vad som kommer, den är skriven med ett fantastiskt språk som flyter i en.

Den spänner sig mellan kärlek och hat, den är varm och kall på samma gång, nära och avlägsen på samma gång, som om den sträcker sig utåt. Den är konstig, rå, lite töntig. Den gör ont att läsa, men man vill aldrig släppa taget om henne, flickan.

Jag kan inte skriva en tydligare recension än så. Jag rekommenderar den varmt!
 
 
 
 
 

"Never let me go" av Kazuo Ishiguro

Kategori: 2018, Recension, Ungdom, Vuxen

 
I "Never let me go" får vi följa Kathy, en ung kvinna, genom hennes uppväxt. Tätt växte hon, Tommy och Ruth upp i den idylliska Hailsham. Men för varje lager hon skalar bort av vad som varit hennes liv, så är det något som inte stämmer. Vad är viktigt med deras konstnärlighet, och varför tas det ifrån dem? Och vad är Hailsham för ett slags internat egentligen.

Efter att ha läst Ishiguros The remains of the day, kände jag mig något trött på hans långsamma, skalande berättarstil. Det som saknades i The remains of the day, trots att den var väldigt tänkvärd och tyngd av livets väsentligheter, var händelser. I Never let me go händer det något nytt i varje kapitel, det finns en tydlig, mycket obehaglig, konfrontation i slutet och Ishiguro har lyckats både illustrera en social komplexitet mellan tre nära vänner som mer eller mindre lever för varandra, en nerv i berättelsen som gör att man som läsare vill läsa mer och en fruktansvärd mänsklig sanning om gränsen för vad som är moraliskt acceptabelt.

Samtidigt som Kath sällan visar sig sentimental i sin roll som berättare känner man väldigt starkt med henne. Man har följt henne genom allt, från barnslig elakhet till vuxen sorg. Läsaren tillåts på så vis vara åskådare och få utrymme att själv känna. Det jag också slås av är hennes avsaknad av reaktion på hur hennes liv är på nåder av andras. I upplösningsscenen blir förstår man varför Kath och Tommy knappast kan vara tacksamma, trots all som Hailsham gav dem något slags egenvärde i livet. Hur kan man begära tacksamhet från några som fortfarande saknar ett inneboende mänskligt värde, hur mycket man än gjort för dem? Det får mig att tänka på hur vi ser på minoriteters kamp i dagens samhälle.

Många tankar väcks i denna fantastiska roman. Jag hoppas jag får möjlighet att läsa den flera gånger och diskutera den med andra.

 

 

 

 

 

Hundra procent fett

Kategori: 2018, Recension, Serie, Ungdom, Vuxen

 
Efter att ha läst Liv Strömquists Kunskapens frukt är jag otroligt sugen på att läsa mer serier av henne. Detta är den första serieboken som samlade hennes serier, men med några senare tillägg. Och precis som Kunskapens fruktär även dessa serier lysande, om än lite väl simpla och vardagliga.

Framför allt var alla serier om imperialism, bananer och västerländsk exploatering av allt runt omkring sig de mest genomtänkta serierna, och således bar tydligare spår av Strömquists egen stil som renodlat, i senare serieböcker, är brilliant. I dessa serier, och med denna stil som hon framhärdar en faktaunderbyggd politisk åsikt lär hon oss något nytt och väcker en vilja att förstå. Jag vill veta mer!

Trots tunga ämnen, jobbigt konfrontativt tecknade scener blandar hon in humor i det hemska. Detta gör informationen lättare att ta till sig, och det känns nästan som att sitta och diskutera med en, om än radikal, väldigt vettig person.