Storkboets bokhylla

"Eugen Kallmanns ögon" av Håkan Nesser

Kategori: 2017, Finlandssvenska läsutmaningen 2017, Recension, Vuxen

 
En lärare drabbas av en stor förlust och flyr därför från Stockholm till det lilla samhället K- i inre norrland. Där väntar en tjänst som lärare, som han tar över efter den just framlidne magister Kallmann. När han hittar dagböcker signerade av den egensinniga Kallmann börjar han och några andra söka efter svaret på frågan; vad hände egentligen den natten då Eugen Kallman ramlade i trapporna och bröt nacken? Samtidigt uppdagas gamla försvinnanden, och fruktansvärda dåd skakar högstadieskolan och samhället K-. 
 
Det som gör att Nesser sticker ut som författare för mig är att han lyckas synliggöra det förgängliga med tiden som går. Detta är en central del i Eugen Kallmans ögon. Som går att avläsa från handlingen är romanen fullspäckad med mordgåtor, egensinniga människor, kärlek, hat och allt som kan tänkas driva en berättelse framåt. Den hade varit fulländad, om nu inte trådar lämnats löst hängande i slutet av boken. När jag bara hade en del kvar att läsa var jag lite orolig för att han faktiskt skulle låta frågor stå obesvarade, vilket såklart är ett intressant grepp. Jag hade dock velat se att trådarna något sånär förts samman, och att avslutet hade fått vara öppet men inte fransigt. 
 
Det är bra att man får följa de olika karaktärerna från olika håll med olika insyn i helheten. Det gör att skiftet av den egentliga berättelsen i slutet blir extra synligt, och som läsare trivs man med att veta mer än varje enskild berättare. Lite rörigt blev det dock i slutet när det inte alltid var tydligt vem som var berättare. 
 
Det är en bra bok - välskriven som alltid med Nesser - och varje enskild karaktärs berättelse är som en roman för sig. Att lyckas med det konststycket, att föra samman flera berättelse till en, det har Nesser gjort med bravur. Eugen Kallmans ögon är värd att läsas.
 
 
 
Kommentera inlägget här: