Storkboets bokhylla

 

Jag är ganska glad över att jag råkade bli sjuk just som jag kom till hälften av denna roman, då jag utan att skämmas kunde ligga hela dagen i sängen och bara sova och läsa. Jag var rätt spänd på att läsa om denna bok, för när jag läste den i gymnasiet som del av engelskakursen förstod jag nästan ingenting, och var tvungen att se filmen efteråt för att förstå äns bråkdelen av bäretelsen. Jag gillade filmen. När jag hittade denna bok på en second hand i Melbourne så bläddrade jag i den och upptäckte att jag nog i nuläget, trots lite svårigheter, skulle kunna ta mig igenom den engelskan och kanske gilla boken som jag gillade filmen. Boken är klart bättre.

 

Det som är vackrast med denna bok, förutom dynamiken i samspelet och relationerna mellan karaktärerna, är att karaktärerna känns levande. Jag blev i början irriterad över att Austen berättade på vilket sätt de olika karaktärerna uppfattades, men märkte snart att det inte spelade någon roll egentligen, för hon lyckas gestalta det hundra gånger tydligare ändå. Den finstilta humorn är balanserad och blir aldrig för farsartad. Det enda som jag har att invända är väl att trots kärlikshistoriens tidlöshet blir det mycket tidsbundna sociala sammanhanget som romanen utspelar sig i svår att förstå sig på ibland. Det är svårt att hänga med i det skandalösa i Lydias beteende, och konfliktpunkterna kan kännas något tama ur ett nutida perspektiv. Klart att man ska läsa romanen utifrån dess tid, men det tar ut udden på kärleken.

 

Det finns en underton av befrielse i berättelsen och Lizzys vilja att ta sig loss. Det finns i relationen mellan hennes far, som respekterar hennes självständighet, och hennes mor, som försöker snärja henne i måsten. Allra tydligast finns de liberala undertonerna i konversationerna med den mycket konservativa Lady de Bourgh, som när hon svarar den äldre kvinnans krav på att få veta Lizzys planer på förlovning med Darcy, och Lizzy svarar med att hon inte har med det att göra. Även kärleken mellan den förmögna Darcy och Lizzy, som är dömd till ett enklare levene. 

 

Jag ville inte sluta läsa när boken väl var slut. Har längtat efter en sådan bok. Det var länge sedan jag slukades av en bok på det sätt, där jag mellan läsningen funderar på karaktärena, händelseförloppet och kärlekens utveckling. 

 

 

/Jinnie